Grammatiska skillnader mellan thailändska och svenska språket.

Av: Ratree Olsson
Kurs: Svenska som andraspråk A
2005-05-23

Inledning

Jag har valt att skriva om grammatiska skillnader mellan thailändska och svenskan för att hjälpa mig att lära svenska genom att jämföra mitt modersmål och svenska språket.

Andra thailändare som lär sig svenska, eller svenskar som vill lära sig lite thailändska, kan också ha lite användning av detta. Jag tror att det kan bli intressant läsning för de som allmänt är intresserade av språk.


Jag vill hitta svar för frågan "varför är svenska (och andra västerländska) språk så svåra för thailändare att lära sig."

Innehåll

1. Konsonanter och Vokaler

Thaikonsonanter

"Thailändska är ett av de äldsta språken i Öst- och Sydost-asien."

"Det Thailändska språket  innehåller 44 konsonanter (men bara 21 ljud), 48 vokaler, och sammansatta vokaler (32 olika tecken) och ursprung från Sanskrit. Ljud delas i 5 olika nivåer:  normal, hög, låg, stigande och fallande ton."

Thaivokaler

Utav de 32 vokalerna så används bara 30 nu för tiden.

อะ  อา  อิ  อี  อึ  อื  อุ  อู  เอะ  เอ  เเอะ  เเิอ  โอะ  โอ  เอาะ  ออ  เิิออะ  เิิออ
เิอียะ  เอีย  เอือะ  เอือ  อัวะ  อัว ฤ  ฤา ฦ ฦา อำ ไอ ใอ เิอา

(de två kursiva vokalerna används inte längre, men finns fortfarande kvar i alfabetet)

Svenska alfabet

Det finns 29 bokstäver i svenska alfabetet.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

(de nio kursiva bokstäverna är vokalerna)

2. Meningsuppbyggnad
 

Thailändskan liknar svenskan med meningsuppbyggnaden: Subjekt + Predikat + Objekt.

Exempel

Thailändska har samma subjektform som objektform, och när det är genitiv så lägger man till ordet "khoung" innan. Khoung betyder "äger/äga".

4. Pronomen

Pronomen används för att undvika upprepa substantivet flera gånger.  I thailändska språket uppdelas pronomen i många olika grupper men svenskan har bara Singulaform och Pluralform.

5. Adjektiv
 

I thailändskan så kommer adjektivet alltid direkt efter substantivet som de beskriver, och om det skall kompereras så lägger man till "gwar" (mer) och "tii-sött" (mest) efter adjektivet (= substantiv + adjektiv (+ mer/mest)).

Svenskan har många olika komperationsvariationer (-are, -ast / mer, mest / -r(e), -st), och adjektivet kan komma efter eller direkt före substantivet (S + V + A / A + S)

Komparationer: Positiv, komparativ (mer/gwar) och superlativ (mest/tii-sött)

Exempel

6. Verb

I thailändskan så kan man omvandla ett verb till substantiv genom att sätta in något av prefixen "kwam" eller "gwan" framför.

Exempel

* Tempus

Svenska verbs tempus/tidsformer delas upp i 6 olika grupper, och verben ändrar (oftast) ändelse beroende på vilket tempus.

Just detta är det som jag, och nog många andra invandrare med mig, tycker är svårast med svensk grammatik... att lära sig alla tempus-böjningar.

I thailändskan så behåller vi hela tiden grundformen och lägger bara till ord för att markera vilken tid.

I thailändskan så har vi bara de tre vanligaste formerna (dåtid, nutid och framtid), utav de sex svenska tempus.

Imperfekt (dåtid)
Vi använder ordet "mua" för att visa att det "har hänt".

Exempel

...eller "dajj" som betyder "gjorde" - när det inte handlar om tid.

Exempel

...eller "maah" (kom (imperfekt)) och "lä-ö" (redan), tillsammans eller var för sig.

Exempel

Presens (nutid och pågående)
Vi använder ordet "gamm-lang" (hålla på) framför verb i meningen.

Exempel

Futurum (framtid)
Vi använder ordet "dja" (skall/kommer att) framför verbet.

Exempel

7. Adverb

När det finns adverb, så är dom alltid sist i meningen, och det finns fyra sorter, Rums (var?), Tids (när?), Sätts (hur?), Sats (negation (t.ex. inte / ej)).

De svenska adverben slutar ofta med "t", i grundform.

Precis som med adjektiv så kan adverb kompareras, och även här så behåller de thailänska orden grundformen hela tiden.

Exempel

8. Preposition

Thailändska prepositioner är mycket mer krångliga än de svenska, ungefär lika krångliga som svenska verbs tempus.

Det finns 6 olika grupper för dem, och i varje grupp finns flera prepositioner.

Det går inte att översätta thailändska prepositioner till svenska ord, för de flesta av dom kan betyda många olika saker samtidigt.

Prepositionen kommer innan eller efter objekt (predikat + preposition + objekt / objekt + preposition + adverb), precis som i svenskan.

Exempel

9. Konjunktion

Både thailändska och svenska har konjunktion som binder ihop olika satser (ord med ord eller mening med mening).

KonJUNKtion är en slags skräpord utan egentligt eget värde, och det är med konjuktioner som man ofta riskerar att upprepa sig.

10. Interjektion

Interjektion är ord som visar känslor och humör, och det användes som tillägg i meningarna och konversation.

Interjektionsord/mening avslutas med utropstecken (!).

Exempel

Oj!                Oww!

11. Räkneord

Thailändskan är ganska lik svenskan med räkneord, och den enda skillnaden är egentligen att thailändskan gör samma med 11-19 som resten av tiotalen.

Omvandlat till svenska så är thailändskan så här:

noll, ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio, tioett, tiotvå, tiotre, o.s.v.

Det enda som bryter mönstret är att ordet "nung" (1) bara används i ental och inte i flertal (det är accepterat att använda "nung" om tiotalet är en nolla (t.ex. 101, 4001)), för annars heter det "ett" (samma som i svenskan).

12. När, var, hur, vad och varför?
I thailändskan så kommer frågeorden sist i meningen istället för först.

Exempel

13. Artighet och respekt

Artighet och respekt är mycket viktigt i Thailand och thailändska språket.

Man skall titulera folk på rätt sätt, för att visa att man respekterar dem, och det är extra viktigt att visa den respekten mot gamla människor och munkar.

Exempel

Att lägga till "khrapp" (manligt) och "kha" (kvinnligt) är också respektfullt.

Även om orden inte har betydelse, så är dom "betydelsefulla".

Exempel

Avslutning

Mitt arbete har jag gjort från min egen kunskap, egna anteckningar från SFI och Svenska Som Andraspråk A samt deras böcker. Jag har också haft mycket bra nytta av flera sidor på internet och min man.

Det är inte lätt att göra jämförelser eftersom vissa ord kan betyda flera saker på det andra språket. En del saker är väldigt lika, och andra saker är helt annorlunda.

Det känns bra att ha gjort ett arbete i svensk grammatik, och jag tror jag har blivit bättre på flera saker nu. Jag hoppas att andra kan ha hjälp av mitt arbete, och att det gör att folk kan förstå varför många av oss (invandrarna) pratar "dålig" svenska (invandrarsvenska).

Källförteckning